Arvsrätt

I samband med dödsfall uppstår ofta en rad juridiska frågor. De kan bestå i allt från hur ett dödsbo ska förvaltas till hur kvarlåtenskapen ska fördelas och inte sällan måste svåra frågor hanteras samtidigt som en person befinner sig i sorg.

På den här sidan reder vi ut begreppen och ger svar på de vanligaste frågorna.

Våra advokater och jurister på Nichols & Co har stor erfarenhet av arvsjuridik och vi åtar oss uppdrag som boutredningsmän och skiftesmän. Vi kan också åta oss uppdrag som företrädare för part samt hjälpa till med konsultationer kring testamenten och gåvor.

Nichols & Co har kontor i Stockholm och Norrtälje, men vi åtar oss uppdrag i hela landet. Kontakta oss för gratis rådgivning.

Arv och testamente

Arvsrätt, juridiken kring när någon avlider, är omfattande och lagreglerna i ärvdabalken kan för en privatperson kännas många och svårbegripliga. Vissa personer kommer i kontakt med arvsrätten i samband med att någon anhörig dör, andra för att de är oroliga med hur det kommer blir efter att de själva gått bort. Det finns många begrepp som t.ex. dödsbodelägare, särkullbarn och laglott som kan vara bra att känna till. Den arvsrättsliga situationen efter att någon gått bort kan vara allt från en enkel sak som de anhöriga kan ordna privat till en omfattande process där juridisk expertis behövs. 

Vem ärver?

Oavsett i vilket stadium livet någon befinner sig i finns det anledning att tänka över vem som egentligen ärver ens tillgångar i händelse av dödsfall. I ärvdabalken finns det ett system med olika arvsklasser som tillämpas för det fall det inte finns något testamente som anger annorlunda. Arvsklasserna är hierarkiska på så sätt att en arvsklass måste vara helt uttömd innan arvet fördelas bland arvingar i andra arvsklassen o.s.v.

- Första arvsklassen

Den först arvsklassen känner nog de flesta till. Arvet tillfaller en avlidens persons avkomlingar (dvs barn, barnbarn) i rakt nedstigande led.
Var den avlidne personen gift ärver dock den efterlevande maken/makan den del som hänförs till gemensamma barn. Viktigt att känna till är att denna regel gäller endast för gifta makar. Sambor har ingen rätt enligt lag att ärva varandra. En efterlevande make/maka ärver också om för det fall det saknas avkomlingar till den avlidne.

- Andra arvsklassen

Är någon ogift och saknar barn tillfaller arvet föräldrar, syskon eller syskons avkomlingar. Föräldrarna får hälften var. Om en eller båda föräldrarna har avlidit går den avlidnes del vidare till syskon. För avlidet syskon går arvet vidare till syskons avkomlingar.

- Tredje arvsklassen

Det är ganska ovanligt att arv fördelas till någon i tredje arvsklassen som aktualiseras endast om den avlidne var ogift och dessutom saknar arvingar i både första och andra arvsklassen.I detta fall ärver mor- och farföräldrar en fjärdedel var av arvet. Är någon av dessa avlidna ärver deras barn (dvs. faster, moster etc.). Dock ärver inte barnbarn (dvs. den avlidnes kusiner).
Finns inte någon person som faller in under någon av de tre arvsklasserna och inte heller något testamente, tillfaller kvarlåtenskapen Allmänna arvsfonden.
Särskilt om make/makas arvsrätt
Var den avlidne gift och saknar barn ärver efterlevande make/maka all egendom efter den avlidne. Finns det däremot särkullbarn ärver dessa före make/maka. Finns det gemensamma barn tillfaller dessa barns andel den efterlevande maken/makan med s.k. fri förfoganderätt.
Fri förfoganderätt innebär maken/makan inte rätt att testamentera bort egendomen, men kan fritt konsumera, ge bort eller sälja den.

Testamente

När någon avlider fördelas dennes tillgångar enligt lagens bestämmelser. Om en person önskar en annan fördelning, eller har särskilda önskemål angående sin kvarlåtenskap, kan denne upprätta ett testamente. Det kan t.ex. vara fråga om att man vill gynna en särskild person eller har speciella önskemål avseende viss egendom.

För att ett testamente ska vara giltigt ska det vara undertecknat och namnteckningen ska ha bevittnats av två personer som samtidigt närvarar vid undertecknandet. Oavsett förekomsten av ett testamente har bröstarvingar (dvs. den avlidnes barn) alltid möjlighet att begära sin laglott. Laglotten motsvarar hälften av arvslotten, dvs. den egendom som bröstarvingen hade fått om något testamente inte funnits.

Testamente kan upprättas för en eller flera personer. Ett gemensamt testamente är vanligt mellan makar och människor i en samborelation och kallas då för ett inbördes testamente.

Att upprätta ett testamente kan många gånger vara enkelt. Utfallet påverkas dock av många olika omständigheter som kan vara svåra att känna till som privatperson. Vårt råd är därför alltid att ta professionell hjälp vid upprättande av testamente.

När en anhörig går bort?

Ett dödsfall innebär att många praktiska saker måste ordnas. För de flesta är detta något som man saknar praktiskt erfarenhet kring och det är lätt för anhörig att överväldigad av alla saker som ska hållas koll på. Ofta måste allt skötas samtidigt som anhöriga befinner sig mitt i sorgearbetet. Texten nedan är tänkt som en vägledning för en anhörig vid ett dödsfall. Texten är övergripande och är självfallet inte heltäckande utan avser att ge tips och råd på vägen. Förhoppningsvis kan den hjälpa en anhörig att orientera sig i en svår tid.

Vad händer omedelbart vid dödsfall

När ett dödsfall sker tillkallas en läkare för att konstatera att personen är avliden. Läkaren utfärdar två intyg: ett dödsbevis som omedelbart skickas till skatteverket och ett dödsorsaksintyg som inom fyra veckor skickas till socialstyrelsen. Läkaren sänder intygen till berörda myndigheter och du som efterlevande behöver inte kontakta någon myndighet. Vanligtvis tar det några dagar för skatteverket att registrera ett dödsfall. Efter registrering kan dock vem som helst kontakta skatteverket för att få ett s.k. dödsfallsintyg.

Läkaren ser till att transport sker av den avlidne till något av landstingets bårhus. Om familjen vill invänta ytterligare närstående, kan läkaren besluta om det är lämpligt att låta den avlidne ligga kvar i hemmet en kortare tid, innan den avlidne förs till ett bårhus/grav-kapell. Smycken eller annat av affektionsvärde som den avlidne har på sig överlämnas till närstående eller lämnas kvar i hemmet.

Om den avlidne har familjemedlemmar, husdjur eller egendom som behöver tas omhand kommer den som konstaterar dödsfallet att omedelbart kontakta kommunens socialförvaltning.

Begravning

Det första man måste ordna med är i regel begravningen (eller kremering/gravsättning). Detta då begravning ska ske inom en månad efter dödsfallet enligt begravningslagen. Det kan därför vara bra att redan inom några dagar från dödsfallet ta kontakt med en begravningsbyrå. Begravningsbyråerna brukar också bistå i allt det praktiska kring själva begravningen.

Innan mötet med begravningsbyrån kan det vara bra om de anhöriga har tänkt igenom om den avlidne hade några särskilda önskemål för begravningen. Det kan även vara bra att tänka igenom andra saker såsom kista, kistdekorationen eller om det önskas annonsering i tidningen.

Vid en kyrklig begravning kommer de närmast efterlevande att få kontakt med en präst som kommer utforma begravningsceremonin i samråd med de anhöriga. Prästen burkar ställa frågor om den avlidne, t.ex. hur personen var, vad den gillade o.s.v. Vill de anhöriga att prästen i ceremoni ska lyfta fram något särskilt bör man tala om detta för prästen.

Kostnader för begravning

Svenska kyrkan är huvudman för begravningsverksamheten i hela landet (förutom i Stockholms stad och Tranås kommun). Begravningshuvudmannen ansvarar för att tillhandahålla gravplats, gravsättning, kremering och lokal för begravningsceremoni. Kostnaden betalas genom den begravningsavgift som varje år erläggs via skattesedeln, oavsett om en är medlem i svenska kyrkan eller ej. Var dock den avlidne medlem i Svenska kyrkan är även kyrkans övriga tjänster gratis.

Begravningsbyråns tjänster kostar dock pengar. Dessa kostnader ska i första hand betalas av dödsboet. Finns det dock inte tillräckligt med pengar i dödsboet så är det den som beställer tjänsterna som ansvarar för att begravningsbyrån får betalat.

Dock har begravningskostnaderna förtur framför andra kostnader i dödsboet. Betala därför inte andra räkningar förrän bouppteckningen är klar. Det är nämligen först då det står klart hur ett dödsboets ekonomiska ställning är, och om tillgångarna räcker.

Tvist om hur begravningen ska gå till?

Ibland råder delade meningar om hur en begravning ska gå till. Enligt begravningslagen ska huvudmannen för begravningsverksamheten medla mellan de anhöriga och ta ställning till vilken uppfattning som ska gälla. Når man inte överenskommelse vid sådan medling ska ärendet överlämnas till länsstyrelsen som beslutar om vem som får bestämma om hur begravningen ska gå till (alltså inte hur den ska gå till). I många fall sker dock någon form av medling redan hos begravningsbyrån.

Bouppteckning

Bouppteckning är i regel den första handling som ska upprättas i ett dödsbo. Bouppteckningen syftar till att klarlägga vilka tillgångar och skulder som finns i ett dödsbo samt ge övriga information som är relevant som t.ex. förekomsten av ett testamente eller vilka som är dödsbodelägare. Bouppteckningen upprättas i samband med ett särskilt möte -bouppteckningsförrättning - ditt alla dödsbodelägare kallas. En bouppteckning måste som huvudregel upprättas inom 3 månader från dödsfallet och därefter inom en månad ges in till Skatteverket för registrering. Det finns inget krav på att någon viss person ska ha upprättat bouppteckningen utan en privatperson kan man själv upprätta en bouppteckning. Ofta kan dock förhållandena vara invecklade och det är ofta en god idé att anlita professionell hjälp. Blankett för bouppteckningen går att finna på skatteverkets hemsida. Vad bör man då ta reda på inför en bouppteckningsförrättning?

Dödsbo och dödsbodelägare, och efterarvingar

När någon avlider bildas ett dödsbo. Dödsboet är en s.k. juridisk person och träder istället för den fysiska personen som har avlidit. Dödsboet företräds gemensamt av av dödsbodelägarna. Dödsbodelägare är de som ärver den avlidne enligt lag samt eventuella universella testamentstagare (någon som ärver all den avlidnes kvarlåtenskap eller en viss del, t ex ¼, av kvarlåtenskapen). Till en bouppteckningsförrättning ska samtliga dödsbodelägare kallas. Om inte en dödsbodelägare närvarar måste man till bouppteckningshandlingar bifoga ett bevis om att den frånvarande dödsbodelägaren kallats i god tid, minst två veckor till personer som bor i Sverige och minst fyra veckor till personer som bor utomlands.

Av bouppteckningen ska också framgå vilka som är dödsbodelägare. Samtliga dödsbodelägare ska kallas till bouppteckningsförrättningen. Det är en viktig uppgift eftersom dödsbodelägarna med stöd av bouppteckningen kan företräda dödsboet i olika situationer. Till exempel så kan dödsbodelägarna skriva under ett överlåtelseavtal där dödsboet överlåter en bostadsrättslägenhet.

Även efterarvingar ska kallas. Efterarvingar är de personer som har rätt till arv efter att en annan person har avlidit. Det vanligaste fallet är när en gift person avlider och efterlämnar barn som den avlidne har tillsammans med sin make eller maka. Dessa barn ärver inte direkt utan först när make/makan avlider och blir därför endast “efterarvingar i den först avlidnes dödsbo.

Undersöka tillgångar och skulder m.m.

Ett inledande jobb är att söka igenom den avlidnes papper för att få fram uppgifter om den avlidnes ekonomiska situation. Det är oftast nödvändigt att ta kontakt med den avlidnes bank för att kunna få ett intyg över vilka tillgångar som finns på den avlidnes konto eller om det finns värdepappersdepå eller liknande. Banken kan också ge information om vilka lån som den avlidne kan ha haft eller om det finns ett bankfack som behövs gå igenom. Många banker skickar ut ett s.k. engagemangsbesked som visar ställningen på den avlidnes konto (samt övriga bankengagemang) på dödsdagen. Det kan även vara bra att gå igenom vilka försäkringar som kan aktualiseras i samband med dödsfallet. Finns det andra tillgångar såsom bilar, båtar, lösöre m.m. och ska även dessa värderas.

Var den avlidne gift ska också make/makas tillgångar och skulder antecknas i bouppteckningen. Var den avlidne sambo ska även sambons samboegendom finnas med i bouppteckningen. Ett dödsfall innebär också att det eventuellt äktenskap eller samboförhållande upplöses och att en bodelning ska göras.

Övriga uppgifter

Utöver det ovan nämnda ska en hel del andra uppgifter antecknas i bouppteckningen såsom om det finns något testamente eller äktenskapsförord. Om den avlidnes make/maka redan avlidit måste bouppteckningen efter denne också ges in tillsammans med bouppteckningen efter den avlidne.

Undertecknande och inskickande

Bouppteckningen ska undertecknas av bouppgivaren samt två stycken opartiska förrättningsmän som intygar att allt blivit rätt antecknat. Dödsbodelägare, efterarvingar eller ombud för någon av dessa kan inte vara förrättningsmän.

Bouppteckningen ska sedan skickas till Skatteverket. Det är till ingivaren Skatteverket vänder sig för att begära kompletteringar av bouppteckningen eller fråga något om den. När bouppteckningen är registrerad skickar Skatteverket originalet till ingivaren.

Efter skatteverkets registrering

Bouppteckning är registrerad fungerar den som legitimationshandling för dödsboet (visar vem som har rätt att företräda dödsboet i förhållande till tredje man). Man måste också ha en registrerad bouppteckning för att avsluta den avlidnes konton på banken och för att en ny ägare ska kunna få lagfart på den avlidnes fastighet.

Arvskifte

Efter att bouppteckningen registreras av skatteverket, och den avlidnes skulder betalats, ska de återstående tillgångarna fördelas bland dödsbodelägarna. Var den avlidne gift eller sambo ska också bodelning göras.

Bodelningsavtal

Som nämnt ovan ska det ske en bodelning mellan dödsboet och den efterlevande partnern den om avlidne var gift eller sambo. Detta avtal reglerar just egendoms- fördelningen mellan dödsboet och den efterlevande. För det fallet då den avlidne var gift och det bara finns barn som är gemensamma med den efterlevande maken sker inte detta. I dessa situationer ärver oftast den efterlevande maken/makan hela kvarlåtenskapen och av praktiska skäl brukar det inte upprättas något bodelningsavtal och arvskifte i dessa situationer.

- Arvskifte

För att fördela den avlidnes tillgångar mellan flera dödsbodelägare krävs ett arvskifte. Arvskiftet är ett avtal mellan arvingarna och testamentstagarna (dödsbodelägarna) om hur den avlidnes egendom ska fördelas, t.ex. att en fastighet ska tillfalla en viss arvinge och likvida medel till en annan. En arvskifteshandling ska enligt lag upprättas skriftligen och undertecknas av samtliga dödsbodelägare.

Den registrerade bouppteckningshandlingen tillsammans med arvskiftesavtalet är de handlingar som behövs för att kunna ordna med en egentlig fördelning av den avlidnes kvarlåtenskap, t.ex. hos en bank. Bouppteckningen visar helt enkelt vilka dödsbodelägarna är, medan arvskiftet visar att dödsbodelägarna har kommit överens om hur tillgångarna ska fördelas.

Detta innebär att om det t.ex. finns bankmedel krävs det ofta att dödsbodelägarna kommer in med båda handlingarna på ett bankkontor för att banken ska föra över pengar till dödsbodelägarnas konton. Är det en bostadsrätt eller fastighet som ska fördelas krävs även att arvskifteshandlingen och bouppteckningen skickas till bostadsrättsföreningen eller Lantmäteriet.

Någon arvskifteshandlingen behöver inte upprättas om det bara finns en dödsbodelägare (s.k. enmansdödsbo). Då utgör den registrerade bouppteckningen underlag för överföring av tillgångar.

- Om man inte kommer överens?

Det finns otaliga frågor som kan vara föremål för tvist mellan dödsbodelägarna. Har någon fått förskott? Om dödsbodelägarna inte kan komma överens om hur ett dödsbo ska förvaltas kan varje delägare ansöka om att boet ska avträdas till förvaltning av boutredningsman. Då kan tingsrätten förordna en jurist eller advokat att handha förvaltningen. Om man inte kommer överens kring själva fördelningen kan boutredningsmannen också upprätta ett s.k. tvångsskifte. Om någon dödsbodelägare är missnöjd med tvångsskiftet kan detta klandras i tingsrätten. 

Juridisk hjälp

Som nämnt, kan arvsrätten innehålla många olika frågor och tvister. Om du behöver hjälp, stort eller smått, kan du konsultera ett juridiskt ombud. Ombudet kan hjälpa dig med allt ifrån mindre konsultation till att företräda dig i hela arvsprocessen. För många tvister går det att få hjälp med ombudskostnader via rättsskyddet i hemförsäkringen.

Du kan också ta kontakt med ett juridisk ombud för att få hjälp med att undvika tvister. Detta är främst aktuellt i samband med upprättande av testamente, förmånstagarförordnande och gåvor. 

Checklista

Nedan följer en lista över praktiska detaljer som kan vara nödvändiga att ordna med utöver det som beskrivits ovan:

□ Informera närmast berörda
□ Meddela arbetsgivare
□ Gå igenom adressbok och meddela vänner/bekanta
□ Informera grannar
□ Säg upp medlemskap i olika föreningar
□ Gå igenom försäkringar, säga upp och bevaka om något ska betalas ut
□ Säga upp hyreslägenhet
□ Säga upp el, sophämtning, vatten
□ Säga upp telefonabonnemang, tv-licens
□ Säga upp tidningsprenumerationer
□ Makulera ID-kort, pass och körkort
□ Meddela bank och makulera bankkort
□ Ta hand om husdjur
□ Ta hand om posten och vid behov adressändra
□ Samla in reservnycklar till bostad m.m.
□ Töm kylskåp och släng sopor
□ Sänk värmen
□ Återlämna handikapphjälpmedel och larm till hjälpmedelscentralen
□ Flytta på bilen så ni inte får P-böter
□ Ändra gravrättsinnehavare på de gravar den avlidne skötte om